Today
Vaknade 6 imorse och hur jag än försökte så kunde jag inte somna om. Paniken tog ett hårt grepp om bröstkorgen, oron spred sig från hjärnan, ut i fingrarna, rakt in i hjärtat och ut i hela kroppen innan ångesten bet sig tag i tårna och sakta men säkert kröp sig upp över hela kroppen tills den vred om mina tårkanaler och det började rinna längs kinderna.
Tony är så underbar, han låg brevid mig och vi pratade, skrattade och skojade tills ångesten släppt. Där har ni ett ganska bra svar till varför jag håller mig kvar hos honom. Han har gjort sina missar, och jag mina. Men när allt kommer omkring så behöver vi varandra. Ingen känner mig som honom och ingen känner honom som jag.
Idag har jag iallafall ringt soc, a-kassan och försäkringskassan för att försöka få iordning på allting. Resten av dagen har jag spenderat i att städa och fixa. Igår gjorde jag en storstädning av vårt källar utrymme och i vårt kök.
Imorgon ska jag provjobba på NK! Så jävla kul de ska bli, men lite nervöst med tanke på deras höga standard, kommer säkerligen känna mig som en amatör.. :P
Så första ultraljudet som jag längtat så efter blir på onsdag istället! Att få se mitt lilla hjärta kanske gör att oron äntligen släpper lite.
Efter det blir det besök hos af och sen soc.. najs..
