Att samsova med sitt nyfödda barn eller sitt barn över huvudtaget pratas det mycket om. Jag har sett hur de stora bloggarna får mycket kritik men sen finns de ju även folk som tycker att det är otroligt bra.

Riktlinjerna ändras hela tiden, på alla punkter egentligen. Allt ifrån mat, till badning, nattning och sömn. Det var inte alls speciellt länge sen riktlinjerna från 1177 sa att det var nyttigt för både förälder och barn att samsova direkt från födseln, vilket också rekomenderas på BB, mycket hud-mot-hud ska det vara. Men när riktlinjerna ändrades till att barnet skulle sova i egen säng rekomenderades det fortfarande helt annat från förlossning och BB.

 

Personligen tycker jag att man gör som man själv vill och känner att det funkar bäst för sig själv och sitt barn. Jag skulle dock inte rekomendera att sova i samma säng som sitt nyfödda barn om man är trött utöver det vanliga. Usch, man har ju läst skräck historier om föräldrar som rullar över sitt barn i sömnen utan att märka något. Oftast brukar man av ren instikt vaknna till bara barnet suckar. Men är man ofantligt trött så är man!

 

Hur gjorde vi då? Vi sov med Elina i kanske en vecka i våran säng. Men på dagarna fick hon allt sova i sin egna säng. Vi märkte väldigt tidigt att hon var självständig och trivdes mycket bättre med att sova själv i sin säng än mellan oss. Och det har varit skönt på många sett. Vi har alltid fått sova helt bekymmersfritt och hela nätter. Sen finns det ju självklart dagar än idag som jag lyfter över henne till min säng bara för att få mysa lite, det finns ju inget härligare än ett sovande barn! Men varje gång vaknar hon inom någon timme och jag får lägga tillbaka henne i sin egna säng.

 

Sen har vi ju aldrig haft problem att få henne att somna själv. Från start har vi bara behövt lägga henne i sängen med Greta och snutten, pussat henne på pannan, smekt henne över huvudet och avslutat med "Godnatt, jag älskar dig". Efter det är det tyst. Ibland kan hon sitta i sängen och pyssla lite, ibland i någon timme, men hon säger aldrig något.

 

Elina har ju som sagt varti väääldigt lätt hanterlig på alla fronter, så vi hoppas på att lika lugnt barn denna gång. Men den turen har väl ingen. Eller så är det helt enkelt bara våra rutiner som fungerar bra som attan!

 

Första natten hemma från BB sov pluttan först med pappa en sund, men natten avslutades i soffan med mamma!