Jag vet inte om det blir ett farväl

Just nu har jag ingen som helst lust att blogga. Jag har typ noll inspiration i huvet.
Det skulle för mig vara en kul grej att blogga och jag ville göra det för mig själv. Men det börjar mer och mer kännas som ett arbete och att jag endast skriver för att göra andra till lags.
Missförstå mig inte nu. Jag har inte fått en elak kommentar på år och dar känns det som men då har jag inte heller varit mig själv. Medans när jag är mig själv i bloggen får jag mängder av kritik öst över mig. Ska det behöva vara så?
 
Jag älskar att kolla tillbaka, speciellt på graviditeten och första tiden med Elina, och det är en av de största anledningarna till att jag bloggar. Men nu funderar jag helre på att börja skriva dagbok, som bara är för mig. Och som Elina lätt kan gå tillbaka och kolla i, i framtiden.
 
En annan sak är att om jag träffar en vän eller bekant och vill berätta något får jag ofta svaret "jag vet, jag såg det på din blogg" vilket inte heller är speciellt roligt. Det skulle också vara kul att träffa någon som säger något i stil med "åh så stor hon har blivit!", men nu ser alla hennes dagliga utveckling här. Det är så tråkigt!
 
Jag behöver iallafall en paus, och få rensa tankarna lite. Sen får vi se när jag är tillbaka på banan igen.
ÄLSKAR ER.



Den 4 februari 2013 visade sig det där plusset på stickan. Vi skulle bli föräldrar för första gången! Den 29 september samma år föddes en liten Elina. Året därpå, närmare bestämt den 13 juni 2014 plussade vi igen och vi tre skulle bli fyra och vår son Niilo föddes den 22 januari 2015. Samma år, den 25 september 2015 plussade vi för tredje och sista gången och vår minsting Elsa föddes den 13 maj 2016! Vår familj är komplett, välkommen att ta del av vårt liv!